Idag trodde jag att jag skulle få en hjärnblödning av ilska. Min käre "kollega" som vikarierat åt mig på alla företag är en psykopat som ljuger och anklagar mig för en massa skit. Hon är helt enkelt inte riktigt jävla klok i skallen. Snackade med henne idag efter att ha försökt få tag i henne sen i påskas utan framgång. Det tog hus i helvete (som jag var beredd på) och nu fick jag nog så jag sa upp samarbetet med henne. Jag var så jävla arg och frustrerad över hur en människa kan bete sig så jag var alldeles svettig på ryggen och hade LPskivor i armhålorna efter samtalet. Hjärnblödningen var nära och pulsen sjukt hög. Jag kände en sån ilska så hade hon varit inom räckhåll hade jag köttat sönder hennes lilla söta jävla nylle för gott. UTAN TVEKAN! Hade varit så skönt. Har aldrig i hela mitt jävla liv varit så arg på en person. Inte ens Tobbe...hehehe. Men samtidigt så är jag lättad i kroppen och känner mig fri som fågeln, för bara tanken på henne har liksom legat som en tung blöt filt över hela mig i månader. Nu är den torktumlad och fladdrar lätt i vinden! Det värsta är bara att jag aldrig kommer att bli av med henne helt eftersom hon vägrar ge sig ang företagen och där ligger jag i underläge. Vi har inga papper skrivna. Man lär så länge man lever. Nu är jag 30 år och mogen kvinna i mina bästa år, hahaha. Dags att släppa taget och gå vidare. Jag får helt enkelt äta bajs ett tag, det tjänar jag på i längden...flera gånger om. I know it.