Fan, jag var lite pirrig igår inför vårtermins starten på SATS. Body Pump kl 17.30 o spinning kl 18.30. Jag blev klar med spinningkoreografin typ en timme innan, puh, hade värsta ide torkan! Men det gick kanonbra! Deltagarna var glada i hågen i tjoade härligt! Idag...lår, rumpa, tja, varför inte hela kroppen?

Mööööööööör var namnet.

Jag började jobba kl 12.30 idag så jag hann klämma in en klätteromgång med Moss i Johannelundstippen innan. Jajamensan, jag är världsmästare på att klämma in saker så fort jag får en lucka.... Jag gick dit som vanligt och orkade knappt lyfta fötterna över rötter och stenar. Fan, så ska man klättra uppför i 10 min sen... Jag hade Moss lös när vi kom fram och nu har våra klätterstigar blivit så nötta så dom syns långt från backen. Moss drog som en robot uppför den ena diagonalen. Han sänkte huvudet och började klättra. "Vad fasen Moss, vänta på mig!" ropade jag efter honom. Han kom tillbaka och vi köttade oss upp tillsammans, fan o helvete. Har aldrig flåsat så tungt som idag, nästan så jag inte orkade hålla kvar tungan i käften, vilken jävla syn det måste varit. Låren var på nån annan planet och jag ville bara bli av med skiten. Moss däremot har ett jädra flås numera och tuffar på järnet. Bäst är frisläpper på slutet. Då får han sitta kvar nere i änden på backen medans jag en gång för alla harvar upp till toppen. Sen sätter jag mig ner med en pinne i handen och ropar på honom. Det är som att släppa ett fullblod ur en startbox! Ibland ylar han lite frustrerat långt där nere och inväntar kommandot. Fort uppför går det och när han kommer fram till mig så får han busa med pinnen och kuta vidare på ängen som är bakom toppen av tippen. En lyckligare hund får man leta efter. Själv mådde jag nästan illa och slog mig på låren för att väcka dom till liv igen. " Hallåååååå, kom tillbaks till jorden igen!"

Ska gå i lägga mig senast kl 22 hela veckan. Först ska jag ut med hunden igen, den här gången hänger Lisa med. Mys mys!