I tisdags kl 13 var jag hos barnmorskan på vanlig koll. Jag bad henne checka läget där nere eftersom jag hade haft lite mensvärk från morgonen och lite blodig slempropp. Lite av livmodertappen var fortfarande kvar men mjuk. Den låg lite bakåt så hon försökte pilla fram den utan framgång.
"Hem med dig och ha en jädra massa sex och vräk i dig ananas!" sa hon och flinade.

14.00 började små värkar komma. Typ 30 sek långa var 12:e till 15:e minut. Yes! (Hann bara med ananasen, hehe..)

15.30 kom Toobi hem från jobbet. 5 min mellan värkarna och jag var tvungen att börja profylax andas medans jag packade BB väskan och Melwins väska.

17.00, 3 min mellan värkarna, 60-90 sek tuffa värkar! Pust, jag vankade runt runt i huset och andades. Skrev lista till grannarna som skulle ta Moss, gav fiskarna weekendfoder, gnuggade bort mitt plommonlila nagellack. Kan ju inte ha mörka målade naglar på dom första korten med nya bebis!

18.30. Micke kommer och hämtar Melwin som springer runt i huset och babblar om allt han ska ha med sig i sin dinosaurieväska, nervös, mitt lilla hjärta.
Jag har sjukt starka värkar med 2 min mellanrum. Kan inte ens prata under tiden, bara går, går, går runt vardagsrumsbordet, andas, slappna av... BB Stockholm är underrättade och väntar oss.

Kl 19.35. Framme på BB efter en 20 min vidrig bilfärd med en Toobi som körde snabbt genom trafiken.
En barnmorska öppnade åt oss och sa att dom väntat oss och undrade vart vi tagit vägen. En barnmorskestudent, Elin ledde in oss på rummet. Jag undersöktes och var helt öppen, 10 cm! Jag fortsatte mitt vankande runt runt runt i rummet medans Elin skyndade efter för att rätta till CTG:n som halkade fel hela tiden. Jag berättar om mina två önskningar. Avnavling efter att moderkakan är ute och inget K-vitamin. "Härligt! Helt enligt min mening också!" sa Elin, underbara människa! Jag blev så glad och lättad!

Kl 20.05. Första krystvärken kommer medans jag går runt i rummet. Brölar som en gammal kviga och viker mig dubbel mot väggen. Sängen förbereds med plastlakan och jag ställer mig på knä med överkroppen hängandes över den uppfällda huvudänden. Shit pommes frites, det är dax. No return här inte! Toobi filmar.

Kl 20.15. Börjar krysta aktivt i varje värk och tar i så emaljen spricker. Känner varje cm som huvudet glider neråt. En helt annan medvetenhet den här gången än när Melwin föddes.

Kl 20.25. Vår älskade lilla dotter föds. 3600g och 50 cm lång. Hon läggs fram mellan mina ben och jag böjer mig ner och smeker hennes lilla huvud. Hon tittar upp på mig med stora blanka ögon och är alldeles lugn. Jag kan inte fatta att det är klart! Tar upp hennes blöta lilla kropp med navelsträngen kvar i mig. Får hjälp att vända mig om och får henne upp på bröstet. Hon tar bröstet på en gång och snuttar för fullt.

Jag har tänkt mycket på det där med att känna lika stark kärlek till ett till barn. Hur fasen kan det vara möjligt? Nu vet jag att jag inte hade behöva oroa mig en sekund i världen.

Jag älskar dig Milou, så mycket det bara går att älska nån!

Nykläckt!

3600g och 50cm lång

.

Stolt pappa håller sin dotter för 1:a gången.

Inlindad i samma filt son sin storebror när han föddes.

Euforisk mor på fruikostbuffen dan efter. Ingen sömn den natten.

Hemfärd efter check av läkaren.

Milou möter Melwin för första gången <3

"Är det här min lillasyrra?"

Lilla flocken.

Milou <3