Ikväll så kom två dunbollster och besökte oss! Två medlemmar ur familjen GryningsUllster! Johan o Jossan åker till Thailand imorgon så vi ska vara kattvakter tills dom kommer hem. Den vildaste i familjen...Neo...(som hoppade från ett fönster för två år sen o bröt båda bakbenen och fick gå med ställning i flera veckor...o lärde sig inte ett skit av det utan är precis lika galen som alltid) är hos en av Johans polare. Puh...;) Ior & Loa är såååå lugna så dom nästan blir tråkiga. Ja ska borsta dom varje dag så dom får en mysstund och trivs här. Dom är ju vana att gå ut annars så dom lär ju bli lite rastlösa...

Har precis kollat klart på sista avsnittet av Cityakuten. Jag vet egentligen inte varför men jag blev så jäkla tagen av det idag! Det handlade bla om Dr Carter som öppnat ett stort sjukhem med olika avdelningar. I öppningstalet på invigningen så berättade han att han döpt sjukhuset efter sin döda son...buhuhu...kommer ihåg det avsnittet...o så börjar jag böla. Sen var det en gammal dam med MS som låg för döden...då började jag att tänka på min älskade farmor som dog i November...jag gick ut i köket o snöt ut en dl snor...Tobbe kollade på mig med osäker frågande min.. Jag vet inte, men ibland så blir jag bara så jävla blödig och börjar tänka djupa tankar om livet...hahahaha...that´s me..in a fucking nutshell..

Så nu har jag fått ett ryck igen (kan få det då o då) och lovar mig själv att vara glad hela veckan för att jag har det så jävla bra!!! Jag är frisk och stark, jag har Tobbe som jag älskar så jag dör, tillsammans har vi en liten son som jag inte ens kan beskriva med ord hur mycket han betyder för mig, omöjligt! Nu börjar jag böla igen....fucking hormones..fräsa snor, fräsa snor..tömma skallen.. Vad faaaaaaaaan klagar man på??? Tänk om nån i familjen skulle bli allvarligt sjuk eller nåt....Nej, nu ska jag börja uppskatta saker o ting lite mer o inte förstora små skitproblem. Ja, ja, jag har sagt så här förut och så faller man tillbaka efter ett tag igen. Men det är väl bättre att få ett sånt här ryck då o då än inte alls!