För två veckor sen så ringde Ulrika från Korpen Vallentuna mig och sa att hon hade gått Zumba utbildning tillsammans med Helena från SATS Vällingby och att dom hade snackat om mig. Hon frågade om jag hade lust att komma och köra en överraskningsboxklass på deras julkväll för instruktörerna och deltagarna.
"Jaaaaaaaa, självklart" sa jag så klart!
Klockan är nu snart midnatt och jag kom precis hem från julmiddagen. Åh! Det var så jävla kul att träffa alla igen! En massa gamla kollegor och en massa gamla deltagare! Dom var alla så glada och välkomnade mig med varma kramar och leenden! Oh my god! Jag kände mig som en prinsessa när jag klev in i salen! Det kom fram en man till mig som var en av mina absolut trognaste stammisar på både boxpassen och BodyPumpen då. Han sa att han och hans fru Gunilla ofta pratade om boxpassen i Ekebyskolan och hur mycket dom saknade den gamla goda tiden. Han gav mig en stor kram och tackade mig med tårar i ögonen för alla pass opch att han var så glad över att få vara med ikväll! Shit, jag blev alldeles tagen och visste inte riktigt vad jag skulle säga!
Sen några år tillbaks så har Korpen fått sin alldeles egna lokal med gym, spinning och gruppträningssal. När jag jobbade där och höll 5 pass i veckan så hade jag en hel nyckelknippa med nycklar till gamla skoljumpasalar som jag växlade bland. Suck, jag saknar det lite känner jag, Vi hade alltid så jävla roligt! Jaja, jag vet att man alltid romantiserar så här ett bra tag efter. Det var faan piss ibland också. Komma ensam till mörka skolgårdar, låsa upp gnisslande dörrar, tända upp omklädningsrum, kånka på tunga träkistor fullproppade med boxhandskar, hopprep och mittsar från källaren på smala ramper så det flög träflisor från väggarna när jag stötte emot och svor i mörkret. Jag fick ändå hög Korpenlön där...80 kr per pass. Tjiho. Men om jag inte hade börjat på Korpen som deltagare när Thaiboxningen flyttade till Söder så hade jag aldrig stött på Ulrika som tjatade stämbanden ur sig för att jag skulle gå instruktörskurs. Om jag nån gång flyttar tillbaka till Vallentuna så tvekar jag inte en sekund, då kommer jag tillbaks!
Tack Ulrika för att du inte slutade tjata på mig, faan vad du har gett mig mycket!
Älskade älskade Korpen, alltid i mitt hjärta.